NIVÅ 4 – SYLARNA

Sylarna är Jämtlands alpina mecka och ett mäktigt fjällmassiv bestående av kammar, spetsiga toppar och massor av fina skidåk. Den mest klassiska tur man kan göra är Stora Syltraversen. Det här är en tur som ger en god inblick i massivet och låter dig besöka både Jämtlands högsta topp, Storsola 1727m samt Storsylen 1762m (ligger i norge) och Lillsylen 1700m.

Turen är relativt avancerad och kräver både klättring och en firning. Klättringen är relativt enkel, men som alltid på vinterfjället kan förhållandena variera rejält. Förutom ordinarie topptursutrustning behövs även rep, sele, stegjärn och yxa. Ett par skruvkarbiner, ett par slingor samt en repbroms behövs också

HUR GÖR MAN?

Sylarna når man enklast från Storulvåns Fjällstation via den markerade vinterleden. Väl framme vid stationen är traversen ca 16 km från Sylstationen och tillbaka, varav ca 4km är fram till insteget. Vid foten av Templet siktar man upp mot kammen och Tempelpinacklarna. Första biten går att gå på hudar men väl uppe på kammen brukar det vara dags att sätta på stegjärnen och plocka fram yxorna.

BRA ATT VETA

  • Längd ca 6-8 timmar
  • sträcka ca 16km
  • fallhöjd ca 1250m
  • bitvis klättring

TÄNK PÅ

  • Bra sikt! Kammen är smal
  • Dubbla yxor rekommenderas
  • Stora hängdrivor, håll avstånd till kanten

Klättringen har två lite svårare passager. Den ena kommer relativt omgående. Det är den första Tempelpinackeln. Nästa lite svårare passage är hammaren upp på Storsylen.

En fråga vi ofta får är ”Hur svår är klättringen?” En bra beskrivning är att den är svår för att vara en topptur, men lätt för att vara ren klättring. Sedan är förhållandena A och O när det kommer till vinterklättring. Sämst är blöt klippa och sockersnö. Bäst är torr klippa eller hård återfrusen snö.

Efter att klättrat första pinackeln är det dags att fira ner i hacket mellan första och andra pinackeln. Firningen är ca 15m. Andra och tredje pinacklarna ser betydligt svårare ut än vad de är. När dessa är avklarade är det vacker och enklare travers fram till Storsylens sista hammare. Här är det luftigt och brant. Är man minsta osäker på sin förmåga eller snöförhållandena så rekommenderar vi att man säkrar sig. Resten av traversen är okomplicerad.

VAD SÄGER RENNÄRINGEN?

När vi befinner oss i fjällen under vårvintern behöver vi alla ta hänsyn till att det också är kalvningsperiod för renarna. Under denna period är de extra känsliga för störning. Mellan Sylarna och Storulvån ligger ett av Handöls samebys kalvningsområden. Lyssna på vad renskötare Niklas Blindh från Handöls sameby har att säga.

Niklas Blindh

Niklas Blind bor i Funäsdalen och har en bakgrund som duktig skidåkare. Numera jobbar han som renskötare i Handöls Sameby.

Niklas märker i sitt dagliga arbete på fjället det ökade trycket på våra fjäll. Lyssna på honom för att få en större förståelse för de problem rennäringen möter.

UTRUSTNING?

För att genomföra Syltraversen behöver man först av allt ta sig till Sylarna. Det är 16km mer eller mindre plattgång fram till stationen. Sedan är det ca 5 km anmarsch till starten av traversen. På traversen klättrar du ofta med skidorna på ryggsäcken. Sammantaget betyder det att du gärna vill ha lite lättare utrustning. Utöver en smidig topptursutrustning behöver du även yxor, stegjärn, sele och rep.


ETTMÅSTE

  • Energi – Välj vad du vill, lätt ätet är rätt!
  • Ryggsäck – Välj en med bra passform och lagom fördelning mellan funktioner och vikt. Denna väger under 600g och har de viktigaste funktionerna samt bra hållbarhet.
  • Spade och Sond – Se till att dessa är lätta nog för att du aldrig ska vilja lämna dem hemma, men funktionella nog för ett skarpt läge. Just denna spade är marknadens lättaste UIAA godkända spade och har ett styvt metallblad och teleskopskaft.
  • Transciver – Viktigare än vilken modell du har är att du övar ofta med den du har, och att du har den med dig. Pieps Micro är liten och lätt med bra prestanda.
  • Handskar – Minst ett extra par. Att tappa en handske på fjället kan bli allvarligt. Ett par att gå uppför i och ett par att åka utför i kan vara bra.
  • Hjälm – Lätt och ventilerande, annars är risken stor att den ligger hemma på hyllan. En klätter/skalhjälm är bra om du behöver ha den utanpå ryggan. Det är inte så kul att ta av sig mössan och sätta på sig en hjälm full med drevsnö i januari…
  • Dunjacka – Inte bara för raster, om någon skulle skada sig kommer kylan snabbt och väntan kan bli lång innan hjälp kommer.
  • Stegjärn – Finns i många varianter, för skidalpina turer vill man gärna ha ett par lätta. Antingen i aluminium om man mest använder dem i branta snörännor och smala kammar. Behöver man i bland även använda dem på ren is eller ren klippa så är framdel i stål och bakdel i aluminium en bra kombination.
  • Isyxor – För skidalpina turer vill man ha en lätt yxa. Huvud i stål och ett relativt rakt skaft. Eventuella stöd för handen måste kunna tas bort eller skjutas på skaftet så att skaftet lätt kan stickas ner i snön.
  • Sele – Du kommer inte spendera lång tid hängandes i selen, så fokusera på låg vikt och packvolym. Att selen är lätt att ta på med stegjärn eller skidor på fötterna är ingen nackdel.
  • Ryggsäck – Välj en med bra passform och lagom fördelning mellan funktioner och vikt. Denna väger under 600g och har de viktigaste funktionerna samt bra hållbarhet.
  • Rep – Minst 30 meter. Om ni planerar att säkra vissa passager så se till att det är dynamiskt.
  • Minst en skruvkarbin och en repbroms

BRA ATT HA

  • Termos – Alla dagar blir bättre med lite kaffe eller te. Just den här modellen från Thermos är oerhört lätt och enkel att dricka direkt ur.
  • Dricksflaska – På vintern är en isolerad flaska toppen, den ser till att drycken inte blir för kall. Just denna är från Hydroflask. På våren är en vanlig softflask enkel och smidig.
  • Keps – I kombination med en buff funkar den året runt. Skyddar mot solen på de varma vårdagarna och skyddar mot snö och regn på de dåliga dagarna. 
  • ”Save the day kit”
    • Leatherman
    • Buntband
    • Säkerhetsnålar
    • Tejp av olika sorter
    • Repsnöre
    • Tändare
    • Ståltråd
    • Kompass
    • Smärtstillande
    • Skistrap
    • Toapapper
  • Buff – ungefär lika viktig som skidorna 
  • Pannlampa – Ibland kan man behöva starta eller sluta i mörker.

ÖVRIGT

  • Snabbvalla – både för hudarna och skidorna. Även om det bara sitter i ett åk så är det värt det när du lagt en timme på vägen upp och det är sugföre…
  • Solstift – Kanske inte behövs alla dagar men är oumbärligt på våren.
  • Solglasögon – Skyddar inte bara mot sol. På vintern kan ett par med ljusa glas ge skydd mot snödrev och kvistar när du vill ha något mer ventilerande än googles. Dessa ändrar sig efter ljuset och funkar både på en mulen tur i januari och en soldag i maj.
  • Komradio – I många delar av jämtlandsfjällen saknas mobiltäckning. Att slipa stå och skrika om hur föret var eller vilken sida klippan man ska åka så kan vara skönt.
  • Vindjacka – Ofta är en skaljacka för tät för att gå i men du behöver lite mer skydd än en fleece.
  • GoPro – onödig men kul.

Vi hade med oss en del filmutrustning och behövde därför använda en pulka. I vanliga fall brukar vi klara oss med en lite större ryggsäck.

VÄGEN DIT

Som toppturare når man oftast Sylarna via Storulvån. Från den norska sidan är det möjligt att gå ifrån Nedalshytta, även om många norrmän ändå väljer att gå från Storulvån. Från Storulvån är det sedan 16km att skida fram till Sylstationen.

Under vissa perioder har det gått trafik med snövessla upp till Sylarna från Storulvån. Huruvida den går eller inte beror på rennäring, väder och snöförhållanden. Vi slår ett slag för att gå upp. Det är en del av charmen med Sylarna. Från Sylstationen är det sedan ca 4km till foten av Templet.